På 1700-talet var det stor skillnad på vad
man fick på Gästgiveriet, hemma hos bonden eller på Kungsgården.
”Resan gick vidare, många kärr sågos på sidan; ett starkt S.V. blåste och regn föll då och då, till dess vi sent på aftonen kommo till Södviks Gästgivaregård, där vi blevo över natten, ¼ mil från Pesnäs”
Maten
och var fortfarande ganska färglös, grått och brunt, gröt och bröd. Ännu
saknades det tomatröda och falurödafärgen. Men flera viktiga personer påpekade
kunskapen om den gröna födan och kryddgården. Den egna trädgårdstäppan blev
allt viktigare.
I
Februari 1739 fick Märta Sture en hushållsbok i present av sin make Gustaf
Abraham Piper. Han har själv nedtecknat recepten till sin unga hustru, 368
recept under 6 rubriker, man får dock inte glömma att familjen hade en god
tillgång av råvaror från sitt slott Gränsö. Har får man en mycket specificerad
inblick i vad en högre ståndsfamilj fick till middag och hur man utnyttjade
växter och kryddor som medicinalväxter.
Potatis
finns omnämnt redan på 1600-talet men inte förrän omkring 1730-talet började
Jonas Alströmer odla potatis på sitt gods Nolhaga utanför Alingsås. Men, det
tar ytterligare ett par decennier innan den blev vanlig, Cajsa Warg t ex hade
inga maträtter med potatis i sin ursprungliga kokbok som utkom 1755. Det är
först i ett bihang till 18:e upplagan som potatis förekommer och då är Cajsa
sedan länge död. De första potatisrätterna presenteras av
Anna-Maria Rückersköld år 1785.
Nymodigheter
är kaffe och the, som tillreds och serveras under i stort sett samma former som
återuppstått med dagens baristas.
Vi
har tagit fasta på att lamm, höna och fisk tillhörde grundråvarorna i 1700-tals
köket. På Gästgiveriet erbjöds ofta endast en rätt i form av en gryta. Kål,
rotsaker, rödbetor och kryddor med stark smak gav måltiden karaktär och
kryddornas uppgift var ofta att dölja härsken och rutten råvara. Citronen var
en väl använd ingrediens, både som smaksättare och som innehåll, pomerans fanns
torkad i kryddskåpet. Den mesta maten var kokad i gryta över eld, stekning har
ännu inte slagit igenom men grillning förekommer.
Vår
meny är inte på något vis historiskt korrekt men det har varit roligt att
komponera en måltid med Linnés förtecken. Den här idén är något som vi kommer
att arbeta vidare med under säsongen och vi ska se om vi inte kan återskapa några
rätter till menyn.
Väl
bekomme!
Här
är en länk till vår Linné-inspirerade meny som många hade möjlighet att
avnjuta igår och som även serveras idag 13 maj Linnea-dagen mellan kl
12-16. Välkomna!